sagan om nora

Syster är hemma från Karibien, och det gör mig så otroligt lycklig i själen att jag inte vet var jag ska göra av mig själv. Nu känner jag mig hel igen. Planerna för att följa med till paradiset i vinter blir bara större och större (ni ser ju på bilden hur förbannat underbart det verkar vara), då ska jag klappa sköldpaddor och snorkla i korallreven. Sätta mina fötter i regnskog för första gången i mitt liv. Herregud vad jag ser fram emot det! IHHJGSFJHKSDHSDFJAH.
Har förövrigt varit rätt så sämst på att ta mig till skolan de senaste veckorna, och när jag väl är där orkar jag inte mer än en lektion. Vet inte vad det är som sätter stopp, jag har nog tappat min lust helt enkelt. Dock mår jag ändå helt okej, ångestattackerna är mindre än vanligt och jag sätter mina gissningar på att det är de längre soltimmarna som påverkar mig. Så som det brukar vara. Men jag ska ändå börja med ångestdämpande, Lyrica. För när attackerna väl kommer, när ångesten sätter fart i min kropp, då kan det bli så outhärdligt att jag vill ge upp och fly till döden.

Idag tänker jag göra allt jag kan för att kurera mitt halsont med vitaminer och honungste. Ska nog även se Tangled igen, som jag såg igår för första gången. Fyfan vilken bra animering på minspelet säger jag bara, skulle lika gärna ha kunnat vara riktiga människor som satt där framför kameran och agerade.

Mitt huvud domnar liksom bort. Jag är på gränsen att somna varje sekund och formar så stora gäspningar att jag får ont i käken. En snigel kan sova upp till tre år. I wish.
Har målat en hel del, fina flickor som vanligt. Vill variera mig med motiven, men det står ofta still och utan att tänka på det gör jag ett par till jordgubbsröda läppar med pennan.
Vet heller inte vad jag ska forma för ord, vad vill ni se mer här? Vad ska jag skriva om? Mer teckningar, mer djupa ord, mer av mina foton? Mer inspiration? Jag vill att ni ska trivas så bra som möjligt här i min lilla hörna, ni gör ju mig så glad i ögat. Hoppas det är liksidigt.

Senaste smycket, har jag hört.

Tror pojkvän har smittat mig med sin förkylning, diggar inte.

Blickar tillbaka på helgen. Var i Skara med Pojkvän för att fira en väns födelsedag, och åt pizza som jag sätter sveriges bästa-medalj på. Det var väldigt skönt att komma iväg för några dagar sådär, stänga av mobilen och andas frisk luft. Vi var på två fester. Första ägde rum i ett garage med mängder av sågspån och damm, andra festen agerade födelsedagskalas som egentligen var party med kaka. Slutade med pojkar som sprang iväg i natten iförda endast kalsonger och skor. Födelsedagsbarnet fick en fantastisk tröja av den vackra gingerbruden, som hon hade pysslat ihop helt själv.

Lovely helg, dock väldigt synd att skara ligger åt tjotahejti.

Jag far ut i rymden med min farkost, åker till månen. Det är tyst. Inte ens banjospelande som det så fint är i Firefly. Ingen själ förutom min. Inga andetag förutom mina.
Hit vill jag. Sväva omkring i intet och titta på den starka solnedgången. Nebulosor, stjärnfall, klotformade stjärnhop. Rymden är det vackraste jag vet. Men samtidigt det läskigaste.


Tittar på Charlie Bartlet, underbar film med Kat Dennings. I periferiseendet ser jag en av katterna som klättrar runt i min garderob.

Tumblr.

Ni tittar er i spegeln, söker fel, bara fel. Ni förblindar er själva med ångest och en slö köttkniv som ni skär ut synen med. Jag önskar att ni kunde se, verkligen SE. Och lära er att ignorera rösterna som skriker "DU ÄR FEL". Ni är inte fel. Inte någonstans. Alldeles perfekta, som en sommarbris eller smaken av sömn när man inte har sovit på alldeles för länge. Ni behöver inte ändra på någonting, ni behöver inte svälta er tills ni kippar efter andan, ni behöver inte spy upp middagen. Ni behöver bara lära er, att ni är v a c k r a.
Skriv en lista, med vad ni gillar med er själva. Och se hur den expanderar för varje gång ni ser er i reflektionerna.

Du ger mig fjärilskalas i magen.

Låter musik dansa nästan kaotiskt ut från högtalaren, Free bird med Lynyrd Skynyrd. Det urartar sig med gitarrsolon som får mig att själv vilja dansa och snurra ut på en äng för att sedan ramla ned i gräset och hitta former bland molnen. Jag dagdrömmer så mycket, flyr till min egna bubbla. Mitt Narnia. Ni kanske vet hur det är.

Igår mådde jag jättekonstigt. Totalkraschade cirkus tre-fyra gånger under dagens gång; stannade upp och fick svårt att andas, mådde illa, blev svag i hela kroppen och var nästintill att svimma. Det var hemskt, trodde ärligt talat att jag skulle sluta andas och dö.
Mamma och Pojkvän tror att det är ångest eller oro, jag vet inte vad det är isåfall. Har egentligen ingenting att oroa mig för, fast jag vet att jag är rejält duktig på det. Att oroa mig för otroligt onödiga och irrelevanta saker alltså. Idag: mår fortfarande illa och andas tyngre än normalt, men det börjar gå mot bättringsvägen tror jag bestämt. Fick tillsägelse av mamma att ta det lungt, gå ut i solen och gosa med katter. Låter rätt så bra.

Första: jag
Andra: tumblr

Såg ansikten i trädens grenar utanför mitt sovrumsfönster imorse. På stan var det sol i allas ögon och gitarrspelande som trängde sig igenom allas själar och verkade skapa ett leende på allas läppar, en fin dag alltså. Bredvid gitarrmannen stod tre stycken japaner som samlade in pengar till katastroffonden. De fick alla mina småmynt och som tack fick jag en liten papperssvala. En orange en, placerades i min väska och ska senare vid något bra tillfället hängas upp någonstans i mitt rum, kanske i taket.
Månen är större än någonsin inatt, iskall mot natthimmelen. Inne sitter vi med tomma läskflaskor och spelar Dungeons and dragons. Vi strider mot ett troll, en björn, två små benormar och en gigantisk döskalleorm. Brinnande. Jag hänger inte med särskilt bra, men det är första gången jag rollspelar så det är väl förståeligt. Tärningar slår mot bordet nästan kontinuerligt i kör med musik och högljudda skratt. Det är riktigt kul, ändå!

Fast samtidigt smyger sig tröttheten på mig långsamt. Dricker det sista av colan och sockersockersocker

När skuggorna tar över. Mörkret.
Jag vet inte, det är väl bara en dålig dag.
Städat rummet. Tittat på Toy story ett två och tre.
Försökt rensa huvudet på damm och trassel.
Nu rullar eftertexterna. Musik.
När ska mina eftertexter rullas? Jag hoppas inte på en långlång tid.

Eftermiddagssol på altanen med sällskap av katterna och en grapefrukt, love it.

Det krävs en riktigt bra film för att få mig att falla ned i gråt. Den här lyckades.

Varför skräms så många av att det är Mars? Själv hoppar jag av lycka när jag hör fågelsång och ser knoppar på biggaråträdet. Även om det inte är min dag idag. Gräver ned mig i min täckegrotta som en flykt från omvärlden, den vackra men den samtidigt så krävande omvärlden. Drakarna har också sin egna grotta, som jag köpte igår (tillsammans med 25kg sand, en rot och ett UV-lysrör för sammanlagt 929 riksdaler). Fastän den egentligen bara rymmer en orm, har båda två knökat in sig till en stor fjällig knut som höjer grottan två centimeter över terrariebottnen. Ser rätt så gosigt ut.

Tittar på Black swan, mår illa.

Mina bebisar! Den röda heter Dexter och den svarta Sheik. De är majsormar och båda födda sent på sommaren 2001. Ägarna som jag fick dem från hade tröttnat, så jag tänkte att jag skulle ge dem fina sista år. Då hette dem Fanta och Pepsi, men de namnen känns varken särskilt personliga eller orginella så jag döpte om dem. De gamla namnen får dock agera mellannamn; Dexter Fanta Slingersson och Sheik Pepsi Slingersson, herr och fru Slingersson.
Just nu brottas de och cruisar runt i terrariet, allt är så nytt och spännande liksom.
Själv sitter jag och håller ögonen nyfikna på drakarna, kan inte släppa att herre jistanes nu är dem äntligen mina! Har drömt om dem flera gånger de senaste två veckorna, darrade nästan av lycka när jag hämtade dem. IH.

Jag är så fruktansvärt nyfiken på vilka ni är, ni som gör mig så glad varje dag. Så kan ni inte berätta för mig, vad för fina filurer ni råkar vara? ♥

Hur gammal är du?
Var bor du?
Vad händer på din fritid?
Har du några husdjur?

(och om ni har missat det så finns jag på Bloglovin, puss!)

En födelsedagspresent från ett eller två år sedan. Den hänger bredvid min säng hemma hos mamma och jag älskar den, ger den alla mina onda drömmar och kan titta på den i timtal. Magisk.

(tokdiggar mammas zoomobjektiv appropå bilderna, ska nog spara ihop alla slantar och köpa ett eget)

Åtta år sedan mormor tog sina sista andetag, sju år sedan björnhunden blev en del av familjen. En sorglig men samtidigt ganska trevlig dag.
Jag var på riksdagen med klassen, efter en eller två timmar blev jag blek som en potatis och var påväg att svimma. Slutade lyssna på vad guiden pratade om, interpellation är det enda jag tog in i minnet.
Hemma vid fem. Mamma gjorde semlor, och jag lät min kreativitetsbomb sprängas tillsammans med pärlgarn och en dread. Broderade lite på mina harembyxor också, ringar och snirklar i olika färger som i slutändan blev ett rätt så snajsigt resultat.

När man ligger vaken om kvällarna, när klockan tickar långsamt mot tolvslaget, mot ettslaget, mot imorgon bitti.
Jag kan inte sova fastän ögonen och huvudet är dödströtta. Räknar får och sjunger små visor för mig själv. Måste sova och måste vara pigg imorgon, ska till riksdagen med klassen.
Efter ett samtal idag insåg jag att nu på lördag kommer nog vara en av de finaste dagarna på länge, jag ska få hem två "små" knyten som ska bli mina bebisar i förhoppningsvis flera år framöver. Glädjekicken tycks inte vilja lägga sig, jag vill att veckan ska gå lika fort som ljuset. Ni ska få se, promise.

(saknade min gamla header)

Somnar till tv-spel. Vaknar till fågelsång och en marinblå himmel.
Därimellan drömde jag om gitarrspelande och massagetimmar framför Bredbandsbolaget-reklam. Och någon gång under natten gick E-strängen sönder på gitarren. Trodde att den hade ramlat, och blev därför rätt så nojig när jag såg att den stod stadigt på sin plats mot bokhyllan, det var för mörkt för att se att strängen var av. Och min hjärna sätter alltid tankarna om spöken först.

Tittade på Requiem for a dream efter skolan idag, blev slagen i magen av obehag och sorg. Känns fortfarande, men inte lika intensivt. Dock kliar fingrarna för att se den igen, och igen. Så vacker, ändå.
(roligare än så här var det inte)

Min allra första gif fick bli före och efterbilden på Emma från när jag flätade i syntetdreads på henne.
Hon är förövrigt en helt fantastisk brud, checka hennes blogg vetja! Där hon skriver om sina fräsiga intressen och hennes bulle i ugnen.

Vi tar det bara lungt, sover lite extra och tittar på fåniga program på Discovery (som cash cab, t.ex)

En massa BORDE
MÅSTE
BEHÖVER
men som inte görs, som inte orkas med.
Drar istället ut på landet till min mamma för att samla kraft, fota och lägga pussel. Vi ses i musiken.

Midjan och fräknarna man skulle kunna döda för, typ.

Den nionde juni, en torsdag, då är det sommarlov. Då tänker jag tillfälligt sudda ut min existens och endast ha F R I inristat i tankarna. Inget mer. Jag tänker bara njuta av solstrålarna mot mina fräkniga kinder, bada näck för första gången, sola mig till en gyllenbrun nyans och hälsa på i fårhagen.
Dansa barfota i leran på Arvika.
Men än så länge är det snö och kallt utomhus. Med is på vägarna och röda öronsnibbar. Och inga fräkniga kinder.
Inomhus med dagdrömmar och Johnny Cash.