sagan om nora

panik. kinap. apnik. nikpa. pinka.

måste få mig på bättre humör. få bort ångesten. tankarna. distrahera mig själv från hatet.

vad gör mig glad och lugn:
- kattungar
- klättra i träd
- ningern
- pokémon
- bläddra bland LP-skivor
- lukten av gamla böcker
- tända ljus
- mysa med björnhunden i sängen
- stora stickade tröjor
- leverpastej.

Du, ska du verkligen läsa min blogg om du mår dåligt av det? Om det blir så. Jag vill inte att du ska må dåligt. Jag vill inte att du ska göra saker mot dig som förstör dig. Jag hoppas jag inte låter som egocentriska bitchen nu, men jag bara undrar. Du kanske inte ska blicka tillbaka, bara glömma.

Du vet vem du är.

Må bra, snälla.

Frosten ligger på som om världen plötsligt hamnat i ett frosties-paket och allt är så vackert.
Som glitter.
Iallafall tills man stöter på en styckad älg.
Men så är det väl när man bor på landet, antar jag.

-

Jag har numera en longcat målad över min säng i mitt nya rum i källaren, där det är kallt kallt kallt.
Målade även en sol som tyvärr inte gör det något varmare. Men den är fin så det gör ingenting.
Flyr upp till övervåningen där man direkt möts av en vägg av värme, sätter mig ner på köksgolvet och låter golvvärmen ta hand om min kalla rompa. Letar förgäves efter min sminkväska som gör att jag blir irriterad. Även om jag sällan använder det så vill jag veta var det är någonstans. Vill ha koll, liksom.
Lägger mig i en trött boll på mattan och ritar streck på min fot som jag sen inser kommer se jättefult ut så jag lagar té istället, med en klick dunderhonung såklart.

Sen sov jag, i timmar.



Allt detta med en doft av vanilla noir.

Nu tänker jag göra lite reklam för ett katthem, som heter Solgläntans kattpensionat.
Det är så otroligt många som behandlar sina katter på alla möjliga inhumana sätt; slår in en spik i huvudet, slänger dem i grovsoparna, överger dem efter en sommar. Tröttnar på dem.
Det går knappt att föreställa sig, och de som behandlar djuren på dessa sätt förtjänar att själva få samma slag i magen.

"Lisa hade varit på Fisksätra Katthem i fyra år efter att ha lämnats dit av city polisen. De hade fått ta hand om tre kattungar cirka 8 - 10 veckor gamla, Lisa och hennes två bröder, efter att de hade hittats med hop tejpade tassar insvepta i en plastpåse, slängd i en papperskorg i Stockholms innerstad!!! (Gud hjälpe den som gjorde detta mot katterna om jag någonsin får tag i honom!)"

Känns inte som att någonting händer egentligen, mer än att Kärlek och uppror med Ebba grön spelar på LPspelaren och irländarhunden som skäller på ingenting.
- Jag stickar ett cdspelarfodral med ett garn som jag inte kan bestämma om det är snyggt eller bara ser ut som färggrann spya. Bilder kommer när det är klart, vilket det lär bli inatt. När det är avklarat ska jag påbörja mitt enormahalsduk-projekt. Köpte ett garnnystan i en fin röd nyans som jag ska börja med, sen får vi se hur det slutar. Har ingen som helst aning alls hur det kommer sluta,
men det blir nog asbra.
- Jag ska flytta ner i gästrummet i källaren här hemma hos mamma, så jag blir mer ifred. Något som är väldigt viktigt för mig. Om jag inte får tillräckligt mycket med me-time bubblar jag över likt en sån där hemmagjord vulkan som alltid deltagar i uppfinningstävlingar i tecknade serier. Har en ganska skarp bild framför mig som jag vill att det rummet ska se ut i slutändan, med tv och den gigantiska skinnfåtöljen och vårt playstation och mysbelysning som är s u p e r b.
- Jag ska tydligen till Dreamhack i vinter också vilket jag känner mig laserpeppad på, även om jag inte ska lana utan jobba i pysselhörna/café á la OPC. Och dreamhack betyder roadtrip, och det är alltid kärlek.

Okej, det kanske visst händer saker just nu. Men jag vill ha mer, jag vill att det ska hända någonting helt crazy, som att jag hittar ett dinosaurieägg eller att Mork från Mork & Mindy knackar på dörren.
I would be like "SHAZBOT!"

Någon slags förkärlek till stopmotionfilmer har börjat visa sig, tror jag.

Idag är det tåg till C som gäller.

En väldigt enkel men ganska söt tukan jag kladdade ihop under Conan.

Någonting saknas i mitt rum känner jag. Typ mer inköpslistor på väggen och den gamla klumpiga tvn som sällskapade mig om kvällarna förut, i mitt gamla rum.
Sjukheten börjar märkas mer förövrigt, fuck. Jag tar hand om mig med vindruvor och Närkontakt av tredje graden och hoppas att jag mår bättre tills på torsdag. Ensam hemma ikväll, pappa ska på science fiction-pub. Hoppas inte monstrena tar mig.

Jon fick ett mail av en dansk för några veckor sedan.
Dansken Niels som var jätteledsen att han inte hade anmält sig i tid till våran fest.
Du vet, den där festen som vi inte hade någon aning om att vi skulle ha.
Att han lyckades pricka rätt på två namn tyckte jag var riktigt duktigt, så han vinner en kanelbulle dagen till ära, och därför kunde vi inte låta bli att fullfärda det här spektaklet. Det kanske inte var den festen som Niels hade tänkt sig, men den blev riktigt mysig och lyckad ändå! Folk skulle alltså ta med egen stol, som Niels sade att han och Solveig kunde göra.

Man lekte med kinderäggsleksaker, man dansade låddansen, man skrev kryptiska meddelanden på undersidan av köksbordet som inte alls var särskilt kryptiska. Man satt på sin stol och man åt Lindas supergoda muffins som hon hade bakat till oss. Många drack också ginger beer, men det är så äckelpäckel att vi inte behöver prata mer om det. En fin fest med andra ord. (förutom ingefäran)